Publikasjoner
NIBIOs ansatte publiserer flere hundre vitenskapelige artikler og forskningsrapporter hvert år. Her finner du referanser og lenker til publikasjoner og andre forsknings- og formidlingsaktiviteter. Samlingen oppdateres løpende med både nytt og historisk materiale. For mer informasjon om NIBIOs publikasjoner, besøk NIBIOs bibliotek.
2025
Sammendrag
Det er ikke registrert sammendrag
Sammendrag
Det er ikke registrert sammendrag
Forfattere
Felix Seidel Heide Spiegel Alice Budai Brieuc Hardy Carlos Sierra Cathal Buckley Cesar Plaza Chiara Piccini Claudia Di Bene Claudio Mondini Daniel Rasse Daria Seitz Eugenio Diaz-Pines Felix Herzog Florent Levavasseur Florian Schneider Gianni Bellocchi Greet Ruysschaert Irene Criscuoli Jan Peter Lesschen Jens Leifeld Jonathan Holland Jorge Álvaro-Fuentes Katharina Keiblinger Katja Klumpp Lars Elsgaard Lauric Cecillon Manuel Martin Mariangela Diacono Marjetka Suhadolc Martin A. Bolinder Oyinlola Ogunpaimo Roberta Farina Silvia Vanino Simon Weldon Thomas Kätterer Valerie Viaud Axel DonSammendrag
Det er ikke registrert sammendrag
Sammendrag
Det er ikke registrert sammendrag
Sammendrag
Climatic drought and changes in precipitation patterns are key features of the ongoing and predicted climatic changes in northern latitudes such as the boreal forest of Norway. Recent droughts highlight on the possible difficult future of spruce forests in southern Norway. To better understand and monitor these forests under a more extreme climate, it is crucial to gain a better understanding of the water relations of spruce trees across forest stands. Sap flow sensors are typically used for directly measuring the water demands for transpiration in individual trees. There are however limitations to their use in examining the hydraulic and physiological responses to extreme water supply variability: i) manufactured high-resolution sensors such as those following the Heat Ratio Method (HRM) or Heat Field Deformation (HFD) are expensive, limiting their deployment to a few trees in a stand, and ii) the sap flow sensors only measure the movement of water within the active sapwood, not accessing other physiological mechanisms and responses (radial growth, water storage) associated with stress response. Point dendrometers have become increasingly used, monitoring sub-daily stem size fluctuations resulting from both seasonal patterns of radial growth increment and the dynamics of plant tissue water balance. Manufactured point dendrometers are much cheaper to buy and easier to install and maintain than manufactured sap flow sensors. They can therefore be much more extensively deployed across forest stands. We aimed to analyse the relationship between sub-daily stem diameter changes and sap flow using point dendrometers and HRM sap flow sensors installed in a Norway spruce forest located 50 km north of Oslo, Norway. We linked these relationships with individual tree physical attributes, meteorology and soil climate over two growing seasons in 2022 and 2023. Our goal was to assess whether a predictive model of sap flow could be built from measured diameter changes, tree properties and climate, to ultimately reduce the uncertainty of stand level transpiration estimation at the daily resolution across entire forest stands.
Sammendrag
Formålet med arbeidet var å teste effekten av tidspunkt for vårgjødsling og for førsteslått på avling, fôrkvalitet og dyrkingskostnader for eng i Vestland fylke. Eit treårig feltforsøk (2022–2024) vart gjennomført ved NIBIO sin forskingsstasjon på Fureneset, der Tidleg og Standard tid for både vårgjødsling og førsteslått blei samanlikna. Tidspunkt for Tidleg vårgjødsling var gjort ved estimert vekststart om våren medan Normal tid for vårgjødsling var 3-4 veker seinare. Tidleg førsteslått var definert som hausting ved 475 døgngrader etter vekststart og Standard til for førsteslått skulle takast 50 døgngrader etter det. Andreslåtten var planlagt 500 døgngrader etter både Tidleg og Standard tid for førsteslått, medan tredjeslått skulle vere i månadsskiftet august-september for alle forsøksfaktorane. Resultat viste at Tidleg vårgjødsling gav i gjennomsnitt 39 % høgare avling i førsteslåtten og 15 % høgare årsavling samanlikna med normal vårgjødslingstid. Tidleg førsteslått gav noko lågare årsavling, men høgare fôrkvalitet, spesielt med tanke på proteininnhald og fordøyelegheit. Tidleg vårgjødsling gav betre nitrogenutnytting, uttrykt som tørrstoffavling per kg nitrogen tilført, men effekten av både tidspunkt for vårgjødsling og førsteslått på nitrogen- og fosforbalansen varierte med engår. Tidleg vårgjødsling reduserte grovfôrkostnadene, men auka behovet for kraftfôr i rasjonen til mjølkeku. Det gjorde at dei totale fôrkostnadane var omtrent like for begge strategiar. Ved avgrensa areal per kvoteliter er tidleg gjødsling og standard slåttetid mest lønnsamt, men ved godt arealgrunnlag kan dyrkingsstrategi med normal tid for vårgjødsling og tidleg førstlått gje betre fôrkvalitet, lågare kraftfôr- og totale fôrkostnader. Konklusjonen er at tidleg vårgjødsling kan gje større avling og betre utnytting av vekstsesongen, men at økonomisk gevinst avheng av mjølkegarden sitt arealgrunnlag og produksjonsmål.
Rapport – Bruk av biorest til produksjon av plengras
Arne Sæbø, Joan Homet Salvans, Anne Falk Øgaard
Sammendrag
Digestate from the biogas facility of IVAR at Grødaland, Rogaland County was tested for fertilizer effects in the production of turf gras in a pot experiment at NIBIO Særheim. Digestate was applied to the pot soil, with quantities equivalent to 0, 5, 10 and 20 kg N/daa and compared to mineral fertilizers with the same N-quantities. Germination of the gras seeds was not affected by neither digestate nor mineral fertilizers. The biomass production was largest when fertilized with mineral fertilizer, which increased the gras growth also when 5 kg N/daa was applied, with maximal yield reached at 10 kg N/daa. Digestate increased biomass production significantly, with approximately the same biomass increase from levels of 5 to 10 and to 20 kg N/daa. The digestate had a lower nitrogen use efficiency than mineral fertilizers, due to lack of complete mineralization, or delayed mineralization compared to the time of the plant’s needs for N.
Forfattere
Carl-Fredrik Johannesson H. Ilvesniemi O. Janne Kjønaas K.S. Larsen A. Lehtonen Jenni Nordén D. Paré Hanna Marika Silvennoinen J. Stendahl I. Stupak L. Vesterdal Lise DalsgaardSammendrag
Det er ikke registrert sammendrag
Redaktører
Siv Karin Paulsen RyeSammendrag
Driftsgranskingane er eit forvaltningsoppdrag som NIBIO utfører for Landbruks- og matdepartementet. Den årlege undersøkinga viser status og utvikling for økonomien i landbruket og får fram verknadene av politikk og rammevilkår. Ho er såleis eit viktig verktøy for forvaltninga. Analysar av granskingsmaterialet gir dessutan grunnlag for rådgiving, forsking og undervisning. Den årlege statusrapporten vert utarbeidd med utgangspunkt i skatterekneskapane til eit representativt og tilfeldig utval av gardbrukarar frå heile landet. For 2023 deltok 938 driftseiningar. Av desse var 98 med i driftsgranskingane i skogbruket.
Forfattere
Anna Skarin Minna Turunen Svein Eilertsen Heidi Rautiainen Tim Horstkotte Camilla Risvoll Anna-Marja Kaddik Tom Lifjell Majken Paulsen Laura Post Sirpa Rasmus Hans Tømmervik Birgitta ÅhmanSammendrag
Det er ikke registrert sammendrag