Publikasjoner
NIBIOs ansatte publiserer flere hundre vitenskapelige artikler og forskningsrapporter hvert år. Her finner du referanser og lenker til publikasjoner og andre forsknings- og formidlingsaktiviteter. Samlingen oppdateres løpende med både nytt og historisk materiale. For mer informasjon om NIBIOs publikasjoner, besøk NIBIOs bibliotek.
2019
Forfattere
Katherine Ann Gredvig Nielsen Gunn Mari Strømeng Magne Nordang Skårn Kari Ørstad Arne Stensvand May Bente BrurbergSammendrag
Det er ikke registrert sammendrag
Forfattere
Katherine Ann Gredvig Nielsen Arne Stensvand Jan Karstein Henriksen Rune Vereide Jørn HaslestadSammendrag
Det er ikke registrert sammendrag
Sammendrag
Det er ikke registrert sammendrag
Forfattere
Katherine Ann Gredvig Nielsen Arne Stensvand May Bente Brurberg Gunn Mari Strømeng Magne Nordang Skårn Jørn Haslestad Rune VereideSammendrag
Det er ikke registrert sammendrag
Forfattere
Klaus Ringsborg Westphal Katrine Amalie Hamborg Nielsen Rasmus Dam Wollenberg Mathias Bonde Møllehøj Simone Bachleitner Lena Studt Erik Lysøe Henriette Giese Reinhard Wimmer Jens Laurids Sørensen Teis Esben SondergaardSammendrag
Fungal non-ribosomal peptide synthetase (NRPS) clusters are spread across the chromosomes, where several modifying enzyme-encoding genes typically flank one NRPS. However, a recent study showed that the octapeptide fusaoctaxin A is tandemly synthesized by two NRPSs in Fusarium graminearum. Here, we illuminate parts of the biosynthetic route of fusaoctaxin A, which is cleaved into the tripeptide fusatrixin A and the pentapeptide fusapentaxin A during transport by a cluster-specific ABC transporter with peptidase activity. Further, we deleted the histone H3K27 methyltransferase kmt6, which induced the production of fusaoctaxin A.
Forfattere
Heidi Udnes AamotSammendrag
Det er ikke registrert sammendrag
Sammendrag
With climate change, the effect of global warming on snow cover is expected to cause range expansion and enhance habitat suitability for species at their northern distribution limits. However, how this depends on landscape topography and sex in size-dimorphic species remains uncertain, and is further complicated for migratory animals following climate-driven seasonal resource fluctuations across vast landscapes. Using 11 years of data from a partially migratory ungulate at their northern distribution ranges, the red deer (Cervus elaphus), we predicted sex-specific summer and winter habitat suitability in diverse landscapes under medium and severe global warming. We found large increases in future winter habitat suitability, resulting in expansion of winter ranges as currently unsuitable habitat became suitable. Even moderate warming decreased snow cover substantially, with no suitability difference between warming scenarios. Winter ranges will hence not expand linearly with warming, even for species at their northern distribution limits. Although less pronounced than in winter, summer ranges also expanded and more so under severe warming. Summer habitat suitability was positively correlated with landscape topography and ranges expanded more for females than males. Our study highlights the complexity of predicting future habitat suitability for conservation and management of size-dimorphic, migratory species under global warming.
Sammendrag
Det er ikke registrert sammendrag
Sammendrag
På fjället och i skogarna i Sverige och Norge betar fortfarande kor och getter med skällor som pinglar. De är inte så många som de en gång var under fäbodbrukets glansdagar, men de finns fortfarande. I de norska fjällen betar dessutom ett stort antal får. Betesdriften utgör en viktig del av vårt folkliga kulturarv. Fäbodbrukets och utmarkens djur påverkar vegetationen på skogen och fjället och skapar därmed livsmiljöer för en mängd andra organismer. Fäbodlandskapet är fullt av spår från människans äldre bruk av naturresurserna. Kulturarv i form av byggnader och fasta fornlämningar, men också i form av biologiska kulturarv. När djuren betar bort gräs och buskar så kan exempelvis olika konkurrenssvaga blommor ta plats, såsom kattfot, orkidéer och gentianor, men också olika färgglada ängssvampar. Organismer vars närvaro i landskapet utgör ett bevis för vår hävdhistoria i fäbodlandskapet. Traditionell ekologisk kunskap, platsnamn, växtanvändning och historier knutna till fäbodbruket utgör dessutom en del av vårt immateriella kulturarv. Inom fäbodbruket används fortfarande kulning, näverlur och vallhorn i vardagen...
Forfattere
Anders Aune Liv ØstremSammendrag
Forlenget vekstsesong gir mulighet for flere slåtter. Kan dette, kombinert med andre arter i frøblandingene, gi mer å hente i form av kvalitetsfôr? Større husdyrproduksjon basert på større andel lokalt grovfôr? Ja.