Publikasjoner
NIBIOs ansatte publiserer flere hundre vitenskapelige artikler og forskningsrapporter hvert år. Her finner du referanser og lenker til publikasjoner og andre forsknings- og formidlingsaktiviteter. Samlingen oppdateres løpende med både nytt og historisk materiale. For mer informasjon om NIBIOs publikasjoner, besøk NIBIOs bibliotek.
2004
Forfattere
Olav Arne Bævre Ann NorderhaugSammendrag
Med utgangspunkt i kulturlandskapet på Innherred drøftes stilstand og mulig utvikling sett i forhold til utviklingstrekkene i landbruket. Gjengroing vies spesielt oppmerksomhet og konsekvensene for bosettting og turisme som følge av endringene i landskapsbildet.
Forfattere
Erling Stubhaug Åsmund Bjarte ErøySammendrag
I år med tidlig setting, mye nedbør/vanning etter plastavtak og stor avling (sein høsting) får en størst utslag for delgjødsling. Bladgjødsling (med Stopit, Wuxal, Allgrow) kan gi betydelige avlingsutslag, og vi ubetinget være positivt. Dersom en skal ut i åkeren med tørråtesprøyting bør det drfor alltid tas med et bladgjødslingsmiddel, men det kan også tilrådes separate bladgjødsling-sprøytinger. Sortene reagerer forskjellig på delgjødsling og bladgjødsling, der Rutt gir bedre respons på dette enn t.d. Ostara. Det ser også ut itl at sortene reagerer forskjellig på delgjødsling/bladgjødsling med hensyn til tørrstoffinnhold. Rutt "tåler" dette bedre enn Ostara. Det blir atså viktig å kjenne de enkelte sortene sine behov/reaksjoner på de ulike innsatsfaktorene.
Sammendrag
The quantitative expression and the regulation of chitinase-encoding genes ech30, ech42 and nag1 in Trichoderma atroviride P1 under varying growth conditions were investigated using real-time RT-PCR, principle component and multivariate analyses. Twelve media combinations including 0.1 % and 3 % glucose as carbon source and no (0 mM), low (10mM) and high (100 mM) ammonium acetate as nitrogen source combined with or without colloidal chitin at 3 time intervals and 2 replications were applied to current study. The real-time RT-PCR analysis showed that the expression of ech30, ech42 and nag1 was regulated by the interaction of nitrogen, glucose and chitin under different growth conditions. The highest and earliest expressions of ech30 were induced by glucose and nitrogen starvation i.e. 0.1% glucose and 10 mM ammonium acetate in the growth media. This was also the case for ech42 and nag1 but at a relatively low level. In contrast, high (3%) glucose and high (100 mM) ammonium acetate concentrations repressed the expression of all the genes studied. These results were confirmed by principle component and multivariate analyses. The effect of chitin on ech30, ech42 and nag1 expression varied depending on the concentrations of glucose and ammonium acetate.
Forfattere
Nina TrandemSammendrag
Bildequiz om insekter i bær (12 bilder). NB: Det har sneket seg inn en feil i fasiten til bilde nr 5. Det skal være stikkelsbær i stedet for bringebær (stikkelsbærveps angriper ikke bringebær).
Forfattere
Dag Røen Stein Harald Hjeltnes Gunnhild JåstadSammendrag
I eitt økologisk forsøksfelt med plommesortar ved Planteforsk Njøs ga sorten "Jubileum" høgare avling enn "Souffriau", "Victoria" og "Reeves" (forsøk med grunnstamme "St. Julien A") og "Avalon" var meir produktiv enn "Excalibur (forsøk med grunnstamme "Pixy"). Fråsortering på grunn av skade på fruktene var på eit lågt nivå i plomme samanlikna med eple og pære. Flest fråsorterte frukter var det i "Victoria", stort sett på grunn av gummiflod. "Jubileum" var utsett for fruktròte, og vert ikkje tilrådd for økologisk dyrking.
Forfattere
Arild SlettenSammendrag
Bakteriebladflekk er en karanteneskadegjører på jordbær som kan gi betydelig avlingstap
Forfattere
Arild SlettenSammendrag
Løkhvitråte er en karanteneskadegjører på ulike løkvekster. Den kan gi betydelig avlingstap.
Forfattere
Bonsak Hammeraas Arild SlettenSammendrag
Rotgallnematodene Meloidogyne chitwoodii og M. fallax er farlige skadegjørere som kan føre til stor avlingsreduksjon i mange kulturer, særlig gulrot og potet
Forfattere
Marie Bengtsson Gunnhild Jåstad Sverre Kobro Peter WitzgallSammendrag
Om biologiska bekämpningsmetoder skall kunna etableres fullt ut i äppelodlingar i Norden är rönnbärsmalen, Argyresthia conjugella, en nyckelart. Först då metoderna innefattar ett effektivt skydd också mot denna mera oregelbundna skadegörare, kan de anses utgöra ett fullgott alternativ till konventionella behandlingar. Rönnbärsmalen lever i skogen, men invaderar äppelodlingar vartannat till vart fjärde år då blomningen och fruktsättningen i rönn uteblir. Arten angriper och skadar äpplena, men kan inte överleva på dem och etablerar sig därför inte permanent i fruktodlingar. I en bekämpningsmetod mot rönnbärsmalen måste man inrikta sig på att stoppa inflygningen av redan parade honor och därmed förhindra deras äggläggining. Det är varken ekonomiskt eller praktiskt möjligt att använda feromonförvirring eller nogon annan biologisk bekämpningsmetod i vidsträckta skogsområden. Prosjektets syfte är att identifiera växtdofter från rönn som styr äggläggningen hos rönnbärsmalenshonorna. Växtsubstanserna kommer att användas för massfångst av honor längs med äppelodlingarnas gränser och metoden skall utvecklas till en säker och kostnadseffektiv bekämpningsteknik. Första fasen av prosjektet är avstutad. Vi har identifierad en rad substanser som finns både i äpple och i rönn och som honan oppfatter med sina antenner. Dessutom har en nyckelsubstans som bara finns i rönn och som är mycket attraktiv för rönnbärsmalhonor kunnat identifieras. En blanding av denna med ytterligare en växtsubstans ger en mycket stark attraktion till fällor i fältforsök. En effektiv biologisk bekämpningsmetod mot rönnbärsmalen i kombinasjon med feromonbaserad bekämpning mot äppelveklaren ger för första gången odlarna ett hållbart alternativ till behandlingar med de oönskade och giftige insekticiderna.
Sammendrag
Thrips palmi er en karanteneskadegjører som kan gjøre stor skade i mange kulturer.