Ingunn Øvsthus
Forsker
(+47) 482 07 250
ingunn.ovsthus@nibio.no
Sted
Ullensvang
Besøksadresse
Ullensvangvegen 1005, 5781 Lofthus
Forfattere
Gunnhild Jaastad Ingunn Øvsthus Trude Magnussen Erik J. Joner Pierre-Adrien Rivier Ivar Pettersen Jorunn Børve Tage ThorstensenSammendrag
Det er ikke registrert sammendrag
Sammendrag
Målet med dette forprosjektet var å undersøkje om frass (insekthud, larveavføring og restar av mat) frå svarte soldatflugelarver, fôra med fiskeslam og ølmesk, kan nyttast som plantenæring. Frasset som vart testa, kom frå larver som hadde fått tre ulike diettar: ølmesk åleine, ei blanding av ølmesk og fiskeslam (70/30) og kyllingfôr. Desse tre vart samanlikna med frass av larver som var fôra med ei blanding av frukt- og grønnsakavfall, ølmesk og avrens frå korn (levert av insektprodusenten Pronofa AS), det kommersielle organiske gjødselproduktet Marihøne Pluss (pelletert kyllinggjødsel og beinmjøl), og ein kontroll (ugjødsla torv). Frassprøvane vart analyserte for innhald av plantenæringsstoff og tungmetall. Gjødseleffekten vart undersøkt på tomatplanter, og vurdert ut frå plantevekt, høgd, rotvolum og tal blad og sideskot. Plantene vart òg analyserte for innhald av makro- og mikronæringsstoff, og tungmetall. Det er ikkje funne verdiar over grenseverdien for gjødselklasse 0 (som har dei strengaste krava til tungmetall og som kan brukast utan restriksjonar) i frass eller Marihøne Pluss for tungmetalla bly (Pb), kadmium (Cd), kvikksølv (Hg), nikkel (Ni) eller krom (Cr). Innhaldet av kopar (Cu) og sink (Zn) i frass basert på kyllingfôr ligg like over grenseverdien for klasse 0 gjødsel, men innanfor grenseverdien for klasse 1 gjødsel. Også frass basert på fiskeslam og ølmesk har verdiar av Zn over grenseverdien for klasse 0 gjødsel. Dette påverka likevel ikkje tungmetallinnhaldet i sjølve plantene. Ingen planter hadde innhald av tungmetall over den grenseverdien som er sett for grønsaker. Vi fann at planter som får tilført frass som gjødsel kan veksa like godt som planter som får anna organisk gjødsel, men vi fann også forskjellar mellom frass frå larver som har fått ulik diett. Planter som fekk frass frå Pronofa AS hadde samla betre vekst og utvikling enn planter som vart gjødsla med ølmask-frass, ølmask/fiskeslam-frass, og kyllingfor-frass. Det vart ikkje funne forskjellar mellom planter som vart gjødsla med ølmesk-frass og ølmesk/ fiskeslam-frass. Frass frå Pronofa AS hadde ein effekt på plantevekt og rotutvikling som var samanliknbar med det kommersielle produktet Marihøne Pluss.
Forfattere
Ingunn Øvsthus Mitja Martelanc Alen Albreht Tatjana Radovanović Vukajlović Urban Česnik Branka Mozetič VodopivecSammendrag
Our investigation delves into the previously uncharted territory of cider composition from Norway. This study aimed to obtain an overview of the qualitative and quantitative compositions of general chemical parameters, polyphenols (individual and total expressed as gallic acids equivalents), selected esters, and selected C6-alcohols in ciders with the PDO label Cider from Hardanger. In total, 45 juice and cider samples from the fermentation process were collected from 10 cider producers in Hardanger in 2019, 2020, and 2021. Individual sugars, acids, ethanol, and 13 individual phenols were quantified using HPLC-UV/RI. Seven ethyl esters of fatty acids, four ethyl esters of branched fatty acids, ten acetate esters, two ethyl esters of hydroxycinnamic acids, and four C6-alcohols were quantified using HS-SPME-GC-MS. For samples of single cultivars (‘Aroma’, ‘Discovery’, ‘Gravenstein’, and ‘Summerred’), the sum of the measured individual polyphenols in the samples ranges, on average, from 79 to 289 mg L−1 (the lowest for ‘Summerred’ and highest for ‘Discovery’ and ‘Gravenstein’). Chlorogenic acid was the most abundant polyphenol in all samples. Ethyl butyrate, ethyl hexanoate, ethyl octanoate, ethyl decanoate, ethyl isobutyrate, ethyl 2-methylbutyrate, isoamyl acetate, and hexanol were present at concentrations above the odour threshold and contributed to the fruity flavour of the Cider from Hardanger.